Resan till Sommar-OS i Peking 9-27 augusti 2008

Tillsammans med Emma, Rickard och Johan upplevde jag Sommar-OS i Beijing 2008 på plats. Det hände en hel del vilket
du kan läsa om under länken Dagbok. Det var varmt, fuktigt och krångligt men ändå härligt. Sportsligt gick det ju inte alls
för Sverige men det blev i alla fall några medaljer men inget guld :(

Citat man minns:

-Hörde jag en skål?
Johans avslutning i Tv4

-Inget kylskåp och inga garderober så att man kan packa upp....
Lengans gnäll efter att ha bytt hotell

-Sverige vill ha mer!
Tv4´s reporter när han ville boka en ny intervju

-400, för DAMHANDBOLL!
Rickard gnäller över priser på svarta börsen

-Hästhoppning, nej det vill vi inte ha!
Rickard i Tv4

-Eh, hej!
Lengan till Kungen

-Vi får ju ingen tv-tid!
Hattkillarna gnällde

-The swedish fans included theese weirdos
Washington Post kallade oss weirdos...

-Äh, den där har hon köpt på Ya Show!
Lengan skeptisk till guldmedaljens äkta vara.

-Ta en time out, coacha nu för fan!!
Johan till svenska handbollsbänken

-Byt ut Torsten!!
Johan igen...

-You should be my marketing manager in Sweden
W-bars manager till Lengan

-BEN!
Lengan till hotellets personal när dom skulle ha betalt för en tvätt som Lengan inte gjort. Man får inte säga BEN...

-Det får inte bli för mycket!
Johan om kulturen...

-Han måste ju ändå vara nöjd med tävlingen, han klarade ju 2.32!
Surre om Holms tävling

-Om jag vore er skulle jag sälja den för 1000 euro och se matchen på krogen!
SOK-höjdare om finalbiljetten vi fick

-Jag har inte duschat sen jag kom hit!
Surre efter en vecka....

-Jävla lantisar! Cyklar fyra i bredd och navigerar efter solen!
Nöjd Johan

-Dig skulle jag skjuta direkt!
J-O till Emma...

-Det är nu vi ska visa vad vi går för!
Lengan sent en natt när det var landhockey 08.00 dagen efter. Matchen missades....

-Du hör väl hur det doftar?
Emma till Rickard efter att vi ätit mat på rummet.

-Är hon kvar? Jag har ju liksom lite ansvar för henne...
Överförfriskad man på W-bar när han fick veta att hans brorsdotter var kvar på stället

-Kände jag ett regnstänk???
Nervös Rickard INNE I ETT TÄLT inför tennisfinalen.

Tack till: Johan, Emma, Rickard, Johannes, J-O Waldner, Kimmo, Macke, Chris, Personalen på Café Scandinavia
W-Bar, HHH, Gin Bar, GLENN ÖSTH, Hattkillarna, Lina&Björn, Jörgen Persson med flera :)

Historia

Intresset för en resa till OS väcktes redan 1999 då jag och Håkan Ottosson besökte platsen för de antika spelen, Olympia.
Jag hade varit med och jobbat för att Stockholm skulle få OS men det blev Aten istället så det var bara att börja ladda för en Greklandssemester.
Som sagt, vi besökte Olympia som ligger på nordvästra Peloponnesos. Där hölls de Olympiska spelen från 776 f Kr. till slutet av 300-talet då den romerska kejsaren Theodosius lät stänga de antika helgedomarna. Spelen var ägnade till Zeus och i det stora Zeustemplet stod en 10 m hög staty av guden i guld och elfenben. Statyn räknas in som ett av världens sju underverk men nu finns bara ruiner kvar på platsen.

1886 hölls de första olympiska spelen i modern tid i Aten. Det var den franske baronen Pierre de Coubertin som lade fram förslaget om att starta upp spelen igen och 1884 bildades Internationella Olympiska Kommittén. 1912 arrangerades sommar-OS i Stockholm.

Dagbok:

10/8:
Landade i Peking efter nästan 8 timmars flygning. Äntligen framme på sommar-OS! Vi tog tåget in till city och sedan tunnelbana
till Andingmen där Rickard Alfredsson hade lovat att möta oss. Och vilket mottagande!!!! Med svensk flagga, lapp i handen
med texten "Legend" och en förmodligen inhyrd Kines välkomnades vi med -WELCOME TO BEIJING! Underbart.
Sen kom vi ut på Pekings gator.... var fanns luften??? Dis och en fruktansvärd luftfuktighet mötte oss. Efter en 10 minuters
gångfärd rann svetten då vi checkade in på Zhong An Inn.

Emma ville ut på shopping direkt så vi gjorde ett besök på varuhuset Ya Show. Hysteriskt som i Bangkok .
När vi hade matpaus kom besked på sms att vi fått ett silver i cykel, det skulle firas senare! Efter lång förhandling blev det
två vinterjackor till Emma och sen var pengarna och orken slut. Vi åkte till hotellet, duschade och slängde på oss våra tröjor
och silvermedaljerna, dags för fest. I ett makalöst åskväder tog vi taxi till J-O Waldners bar. Där träffade vi "Oraklet", eller
Johan som han faktiskt heter. Efter ett par timmar kom J-O och slog sig ner hos oss och det blev en härlig silverfest.
Rickard anslöt efter ett kort besök på en dansk bar och vi satt alla fyra och lyssnade till Waldners historier om matcher,
motståndare och stora ögonblick. När vi kommit igång ordentligt blev det match, JAG och JAN-OVE WALDNER spelade
pingis i PEKING!! Inför häpna åskader plockade jag nog hem 4 bollar i alla fall, J-O´s antal stannar mellan oss som var med..
-Du var ju bra ju, sa J-O och skrattade.
03.00 satte vi oss i två taxibilar och drog vidare, Waldner tog med oss in på The Den och vi festade vidare med danskarna.
Jag och Oraklet satt en stund i baren och bara undrade, vad är det vi är med om egentligen. Någongång efter 4 skulle vi
vidare i ösregnet men J-O for iväg i en taxi med danskar och vi var helt slutkörda så vi styrde vår taxi hem, vilken start på OS!

11/8:
Helt slutkörda klev vi ur sängen vid 13-tiden. Vi hade tennisbiljetter så vi satte oss i en taxi och nu fick vi lära oss hur dåliga
chaufförerna är på att hitta i Peking. Trots att vi visat en karta med kinesiska tecken så hamnade vi vid OS-byn för de aktiva.
Bara att hoppa in i en ny taxi. Nu kom vi rätt men möttes av nästa kaos. Tusentals med åskådare utanför grindarna fick
beskedet att morgonpasset dragit ut på tiden och att entrén skulle öppna senare. Som vanligt var luften hemsk när vi letade oss
fram till en lite butik där en hjälpsam kvinna fixade två pallar åt oss att sitta på. Sedan kom hon med nudelsoppa och det var
härligt absurt att sitta där på gatan och äta medan kineserna stirrade och skrattade åt våran utstyrsel. Till sist öppnade entrén
och självklart blev det kaos. Kineserna törs absolut inte frångå några regler eller order de fått även om det skulle förenkla
saker och ting som när vi t.e.x. kom in vid fel insläpp. De behövde bara lyfta ett plastband och så var vi på rätt sida men de
vägrade så vi blev utmotade och fick börja om i kön... Väl inne på området träffade vi Anna Lindberg och Ulrika Knape som
också skulle se dubbeln mellan Björkman/Söderling - Nadal/Robredo. Vi fick plats på första raden, fyra meter från Nadal som
ALLA tjejer ville fotografera. Matchen var snabbt över efter 2-0 i set till spanjorerna. Värmen och den tuffa starten på OS
tog ut sin rätt och efter ett besök på Donken stöp vi i säng vid tolvslaget.

12/8:
Missade alarmet och vaknade tre minuter innan frukosten stängde. Men vi hann ner och fick i oss lite fried rice och melon.
Tillsammans med Rickard tog vi en lång taxiresa till skyttebanan, vi skulle ju vinna guld!!! Utanför var det stendött med
biljettförsäljare så det såg mörkt ut eftersom vi hade tänkt satsa på svarta börsen. Kineserna utanför tog dock väl hand om oss
och plockade fram stolar i skuggan. Jag och Rickard lyckades få varsin lapp där det stod att vi sökte efter biljetter på kinesiska.
Fast det var olika tecken på våra lappar :) Sen brakade fotoblixtarna igång. Från alla håll kom kineser som ville fota sig själva
och sina barn tillsammans med oss. Tokigast var han som skulle fota en hel grupp kompisar med oss. I sin upphetsning sprang
han fram till oss sist av alla med kameran i handen och poserade själv med v-tecken. Vi skrattade så vi grät när han insåg att
det var han som hade kameran och skulle vara fotograf, ingen stod ju framför oss.....:)

Jag fick skriva autograf till en gammal man som aldrig kommer glömma oss så länge han lever. Håkan Dahlby gjorde fiasko
och missade finalen så när vi fick det beskedet av Oraklet som var på plats var det bara att tacka våra vänner utanför arenan
och ta en taxi hem igen. Vi åkte till Waldners bar och åt middag inför damfotbollen, köttbullar med mos...
Utanför Workers Stadium blev det fotokaos igen inför matchen Sverige-Kanada. Det började lite lugnt men när första kinesen
väl tagit mod till sig blev det hysteriskt. HUNDRATALS bilder togs på oss och dom slet och drog i oss så vi höll på att missa
inledningen på matchen. De var verkligen helt galna, please sir a picture. please sir ...
Inne på arenan var det fruktansvärt varmt och plaststolsradena  var inte byggda för folk längre än 165. Mina knän var mosade
efter tio minuter, tur att tjejerna spelade bra så att det var värt det. Lotta Schelin gjorde två mål innan Kanada fick in ett
tröstmål i andra halvlek. Publiken på 51 000 fixade bästa stämningen man någonsin sett på en dammatch.
Det var nästan skönt att få resa sig och lämna arenan efter att laget tackat oss svenskar på plats.
Mina knän fick vila ut på Waldners bar där vi firade segern. Emma fick betala eftersom hon hade fått ett discount card av
managern Chris. När vi skulle dra vidare till Holland Heineken House så ville Waldner byta nummer med mig så att vi kunde
ringa honom ifall stället var godkänt. Och visst var det drag på HHH. Ett holländskt band spelade och publiken sjöng med som
tokiga eftersom det var något kännt band hemifrån. Stället var enormt stort, varmt och dyrt. Vi bestämde oss att åka tillbaka
dit en annan kväll och ta en sväng till The Den istället. Utanför träffade vi en irriterad J-O, varför har ni inte ringt!! Då höll jag
precis mobilen i handen för att ringa... J-O fick syn på ett par tjejer på väg in och han tog följe med dom utan att säga hej då...
Vi avslutade kvällen på The Den tillsammans med bisvikna danskar efter en handbollsförlust.

13/8:
Vi skulle på landhockey och vaknade i bra tid, 09.00. Men den sist Long Island Ice Tea gjorde sig påmind så jag skickade sms
till Rickard och Oraklet: Stämningen är makalös, gåshud! Sen somnade jag om... På eftermiddagen kände vi oss äntligen
starka igen så vi tog taxi till handbollen och chaffisen körde rätt direkt! Vi hittade biljetter utanför för 200 RMB och bänkade
oss sedan på rad ett bakom avbytarbänken. En av ledarna i svenska damlaget tyckte det var synd att vår före detta spelare
från Fjärdhundra "Lindblomskan" inte var med eftersom vi hade så fin Fjärdhundraflagga. Precis inför match kom en gammal
kompis hemifrån och satte sig brevid oss, -Tjena Legner, sa "Surre"! Matchen inleddes bra av svenskorna. Efter en stund hade
vi 9-4 mot Sydkorea och man började hoppas på en skräll men flera utvisningar och en otrolig målvakt i Sydkorea krossade
den drömmen. Det blev en klar förlust till sist men det var kul ändå att se lite handboll.
Efter matchen åkte till ett stort affärskomplex för elektronik. När vi som enda västerlänningar klev in på gatuplan jublade
alla försäljare och det blev nästan värre än MBK i Bangkok. Jag blev meddragen upp på elfte våningen till Sonys kontor där
det visade sig att managern var svårflörtad. Inte min favoritkamera under 2000 RMB, ok ingen affär så vi tog lunch.
Blev ganska uttittade då vi försökte få i oss kycklingen och ris med pinnar... Men det var gott och billigt :)
Till sist hittade jag ett bås på en av våningarna där jag kom överens om ett pris på min kamera, 1250 RMB. Då drogs jag med
till våning elva igen och ny förhandling med bossen. Pressande att sitta i ett kokhett rum med en massa kineser och en boss
som bara vill ha mer och mer pengar. Till sist blev jag förbannad och det slutade med att min kamera kostade 1400 RMB och
då fick jag med en europeisk kontakt samt minneskort. En upplevelse rikare i alla fall.
På kvällen satt vi som vanligt på Waldners när "Hattkillarna" plötsligt gjorde entré, stående ovationer! Flera från Athen-OS
börjar komma på plats, nu saknas bara "Söder".... Managern Chris fick två friidrottsbiljetter av oss som han skulle ge till sin
dotter och i gengäld skulle vi få äta och dricka för 350 RMB. Sen frågade jag om han kunde hjälpa oss med hotell eftersom vi
bara hade boende i fyra dagar till. Då drog han med oss till hotellet brevid, fixade en visning av rummen och ett bra pris så
självklart tackade vi ja. Halva priset mot vad vårat första hotell ville ha samt 10 m från baren, bra bra.

14/8:
Åkte till Silkmarket på Dongdaqiao Lu. Lika galet som andra gallerior. Flera våningar och fullt med försäljare som drar och
sliter i de västerlänningar som kommer på besök. Jag råkade ha en pin på tröjan och det ångrade jag snart, alla ville ha den.
Det blev en hel del shopping och i de tuffaste förhandlingarna rann svetten. -Smålänning! sa en av försäljarna med brytning :)
Vi åkte till hotellet och dumpade shoppingkassarna. Där fick vi veta Ara missat finalen i brottning så då tog vi en rövare och
satte oss i en taxi till skyttebanan. Nathalie Larsson hade ju tagit sig till final i skeet. Gissa om vi blev besvikna när vi kom fram
och entrén hade stängt!?? 50 minuter före finalen... Bara att ta taxi hemåt igen. Vi passerade genom ett åskväder och plötsligt
blev allt vitt och en sanslös åsksmäll fick bröstet att vibrera. Vi trodde nästan att en buss bakom oss sprängdes...
På hotellet kunde vi sen se skeetfinalen på tv och Nathalie var endast en poäng från särskjutning om guldet, hon slutade fyra.
Sen fick vi sms från brottararenan där Rickard befann sig, "Ara slängde just sin bronsmedalj på golvet". Dramatik.
Vi sörjde med Ara som var jättebesviken och vi tröstade oss med room-service, ris, kött och smirnof med cola :)
Vi hade ju inga bronsmedaljer med oss så vi fick pyssla ihop bronslappar som vi satte på silvermedaljerna.
Sen blev det bronsfest på Waldners tillsammans med SOK. Först satt vi på uteserveringen och tittade på "pamparna" och de
idrottsmän som var på plats men sen kom managern Chris och bjöd in oss att smaka på den stora buffén. Fram på småtimmarna
var J-O sugen på att gå ut så han, Emma och jag tog taxi till The Den men där var det stendött. Då bestämde J-O att vi skulle
prova på Suzie Wong. Väl där blev det problem, jag hade ju shorts, det passar sig tydligen inte, så J-O börjar hala upp pengar
för att muta vakten. Det gick ju inte så det slutade med att jag fick köpa ett par pösiga byxor i baren för 200 spänn.....
Sen hade vi bronsmedaljfest till 05.00 på morgonen då vi var helt slutkörda.

15/8:
Oouuh, tuff morgon. Bara att bita i det sura äpplet och ta sig till handbollsmatchen Sverige-Tyskland. Vi köpte biljetter för 200
och hamnade på rad 1. Jag delade ut små svenska flaggor till kinesiska barn, enkla mutor som gav svenska fans.
Matchen var spännande då Sverige var tvingade att vinna för att ha en chans till semi, och visst, det blev vinst med ett mål!!!!
Härligt, hoppet levde, en vinst till så skulle det bli kvartsfinal. Efter matchen åkte jag, Emma, Rickard och Johan till tennisen.
Där letade vi biljetter till semifinalen i dubbel. Solen hade kommit fram och stekte oss obarmhärtigt! Rickard hade lyckan att
hitta en biljett för 900 men vi andra blev utan, vilken miss skulle det visa sig senare. Jag och Emma gick hur långt som hellst
för att sedan komma in på det stora området med bl.a. friidrottsarenan, Birdnest. Köer överallt. När vi kom till Mc Donalds fick
vi köa i tio minuter för att komma in... 40 minuter senare satt vi högst upp i arenan genomsvettiga. Vi såg 100 meterskval för
herrarna bland annat och den blivande mästaren Bolt såg hyfsad ut... Efter friidrotten satt vi på hotellet och följde den makalösa
tennisen på internet och sms. Till sist vann Sverige med 19-17 i avgörande sett, FINAL!!!! Vi träffade resten av gänget en stund
på Waldners men sen var det godnatt efter en tuff tuff dag i solen.

16/8:
Åkte till tunnelbanestationen Beitucheng för att försöka hitta biljetter till finalen i dubbel, tennis. Där var det fullt med säljare
och köpare som vanligt. Jag blev intervjuad av kinesisk tv medan jag sprang runt och letade. Till sist fick vi varsin biljett för
1000 st och det kvittade vi genom att sälja friidrottsbiljetter för samma belopp. Vi sålde även biljetterna till eftermiddagens
brottning eftersom vi visste att de svenska tjejerna var borta från finalchans. En kinesisk kvinna som sålde biljetter blev
gripen av polis framför ögonen på oss och hon släpades ner i tunnelbanan. Vi var klara och tog en taxi till roddarenan.
Svenskhoppet Lassi Karonen hade skrivits upp som en otroligt stor medaljkandidat så självklart åkte vi dit. Hamnade som
vanligt vid fel entré och eftersom ingen förklarade hur långt det var till rätt ställe så promenerade vi i solen.... i typ 2 km.
Genomsvettiga kom vi upp på läktaren. Solen stekte och det fanns inget tak som skyddade. När starten gick samlade vi ihop
oss några svenskar och hejade, en stund i alla fall. Sen var det fiasko som vanligt i detta skit-os. Norge vann, Sverige sist.
Vi kände oss lurade men såg istället fram emot tennisfinalen så vi mötte upp Rickard och Johan och tog en taxi till arenan.
Hungern gjorde sig påmind så vi köpte varsin burk med nudlar. Johan var vansinnig när hälften av nudlarna låg på marken
efter att han ätit klart. Rickard skrattade så han fick nudlar i näsan :) Inne i arenan så bildade vi en härlig klack tillsammans
med ca 20 svenskar. Jag delade ut peruker till några kineser och fick dom att sjunga med i "jobba jobba jobba".
Kungaparet var också på plats och vinkade glatt till oss. Delar av simmarlandslaget var på plats och drack öl i landslagsdressen.
Det uppskattades inte av SOK och simmarna fick lämna centercourten. Matchen började med att schweizarna vann de två
första seten men i tredje kom vi tillbaka och vann i tiebreak. Vilken stämning det blev, vi körde raketen och kineserna var på!
Det ramlade in sms att var i tv, inte så konstigt eftersom halva klacken var utklädda. I 4:e set blev dock Federer för svår och
svenskarna förlorade till sist matchen. Efter prisutdelningen kom Tomas Johansson och Simon Aspelin fram till klacken och
tackade för stödet, så nära ett guld men det var inte vårat OS 2008.
Vi kom till W-bar efter midnatt och åt seeen middag. Sen sa vi adjö till J-O som var där sin sista kväll. Han hade haft skoj med
oss veckan som gått och ville ha med oss ut igen men vi avböjde eftersom vi var totalt slutkörda.

17/8:
Tidig handbollsmatch, 09.00, Sverige-Brasilien. En ny måstematch. Vid vinst skulle det bli kvartsfinal för Sverige. Brevid mig på
läktaren satt en amerikan som såg sin första handbollsmatch. Efter tre minuter älskade han sporten! Första halvlek var det
jämnt mellan lagen och en viss nervositet smög sig in . Smög sig in på läktaren gjorde också Tv4´s reporter Ulf Kristoffersson.
Han ville göra ett reportage om oss så vi bytte nummer för att kunna stråla samman senare. En annan reporter som kom från
Whashington Post gjorde en intervju med oss angående våra fina tesilar till glasögon. Andra halvlek var tuff men svenskorna
började få kommandot och på slutet var det ingen fara, Sverige vann med 25-22 och glädjen bland spelarna var stor.
Kungaparet kom ner på planen och tackade spelarna. Jag och Emma åkte tillbaka till hotellet för att checka ut. Då ville dom
ha pengar för en tvätt som vi inte hade gjort. Dom var dåliga på engelska och jag var trött och hungrig samt energin i kroppen
var obefintlig efter några dagars magproblem. Allt startade lugnt men slutade med att jag stod upp och skällde ut dom, kastade
pengarna på bordet vände och gick ut samtidigt som jag kläckde ur mig "BEN". Det betyder typ idiot på kinesiska och man
ska tydligen aldrig säga så men jag var rätt ursinnig då.... Jag hörde bakom mig -Don´t say that!!
En stund senare checkade vi in på Eastern hotell, tio meter från W-bar, skönt. Efter två timmars sömn åkte vi på friidrott.
SOM VANLIGT körde taxin fel och han ville inte fortsätta köra närmare stadion så vi fick gå en bra bit igen.
Vi hann precis in så att vi fick se Kallurs försök på 100 meter häck. Härligt, hon såg ju bra ut och gick vidare till semin.
Efter friidrotten träffade vi tv4 på W-bar. Dom ville följa oss ett dygn så det blev en mikrofon på tröjan och ordern "tänk inte
på kameran så går jag runt och filmar medan ni snackar vid bordet". Jaha, hur lätt är det att prata som vanligt med en kamera
som hittar en i olika vinklar? Efter några drinkar gick det lättare. Vi bestämde att fortsätta filma nästa morgon.

18/8:
Träffade tv4-killarna på Johan och Rickards vandrarhem. Dom filmade vår frukost och vår planering av dagen. Johan och
Rickard fick sitta på rummet och "starta" dagen som skulle följas. Reportaget skulle skildra hur vi letade biljetter till damernas
kvartsfinal i handboll. På väg till svarta börsmarknaden gjorde vi även ett inslag om shoppingen i stan med prutning och allt
annat som hör till inne i galleriorna. Sen var det dags för jakt efter biljetter. Svetten rann på oss då vi letade bland försäljarna.
Det var svårt att hitta handboll och efter tre kvart gav vi upp. Efter ett par personliga intervjuer så bröt vi upp med tv-teamet
och letade vidare på ett annat ställe. Efter en stund fick vi napp och köpte tre biljetter för 500 st... Äntligen klara.
Vi tog en lunch på W-bar och sedan en efterlängtad vilostund på hotellet.
På kvällen följde vi friidrotten på tv på W-bar. Kallur ramlade och Mustafa kom tia, VAD HÄNDER!!!!!! Vilket skit-os!!!
Besvikelsen var enorm bland oss svenskar. Jag fick spela pingis mot ett kinesiskt tv-team och efteråt blev jag intervjuvad.
-Du har talang, hur länge har du spelat? frågade dom hahaha. Sen blev det en tidig kväll för att förhoppningsvis få en bättre
OS-dag på tisdagen med Holms final som höjdpunkt.

19/8:
Vaknade som nybliven tv4-kändis :) Dags för kvartsfinal i damhandbollen, Sverige-Norge. Vi fick ihop en stor svensk klack
men norrmännen var nog dubbelt så många. Och det gick som väntat, svenskorna hade inte en chans. Det fanns en liten liten
tendens till bra spel i andra men det slutade i norsk utklassning. Jag och Surre blev intervjuvade i norsk tv efteråt och som tröst
fick vi en påse bilar från IKEA av den norska reportern. Jag, Johan, Rickard och Emma gick in på en kinesisk restaurang för
att stilla hungern. Jag testade på vild kanin och det smakade helt ok, dom få köttbitar man kunde hitta..
Sen tog vi oss in på området vid friidrottsarenan efter en lång promenad i solen. Johan som insisterade på att gå istället för att
åka taxi tog upp ett paraply ur väskan och led inte alls...
I en park gjorde vi i ordning camp sweden med flaggor i ett träd och utslagna svenskar på gräsmattan. Som vanligt blev det ett
himla fotograferande. Roligast var när trädgårdsmästaren demonstrativt började vattna rabatten som var mellan oss och alla
de fotogalna kineserna. TV4 ringde och sa, -Sverige vill ha mer, kan vi träffas senare? Självklart sa vi...
Väl inne på arenan hade vi fått biljetter till fel kortsida för att kunna se höjdhoppet så jag fick en lapp
skriven på kinesiska där det stod att vi ville byta med någon på "rätt sida". Entrétjejerna hjälpte oss och till sist kom vi in på
rätt sida, fast vi hade fått platser högt upp så vi chansade och tog ett par stolar på rad 6. Vi fick flytta ett par gånger men fick
se hela kvällen från kanonplatser. Vi var även med i tv hemma och hela tiden på storbildsskärmen på arenan.
Så var det då dags för OS höjdpunkt, Holms guldjakt. Första höjderna såg bra ut och stämningen var på topp bland alla gulblå.
Men som vanligt när det finns ryssar med i bilden så hoppar de vansinningt bra på mästerskap. Holm rev på 2.34 och sparade
två hopp till 2.36 men tyvärr så rev han även dessa och OS var över, inte ens medalj till Stefan. Vilken chock! Och jag som  var
så nöjd med våra platser. Guldflaggan låg klar i väskan och jag såg framför mig hur jag skulle göra high five med Stefan.
Det kändes bara tomt. Efter att Wissman klarat sig vidare till final på 400m så åkte vi till W-bar där Tv4 väntade.
Dom intervjuvade mig, Emma och Rickard om våra känslor efter fiaskot för hela svenska truppen. Inslaget sändes på nyheterna
hemma och flera sms ramlade in hemifrån. Fler och fler besvikna svenskar kom och det blev en lågmäld kväll...

20/8:
Nä, vi tog en OS-fri dag. Vi åkte till Himmelska fridens torg. Häftigt att se detta enorma torg. Vi gick igenom Himmelsa fridens
port och promenerade mot den förbjudna staden. Vackra byggnader och stekande hetta (som vanligt).
Sen gjorde vi ett besök på Beijing Zoo. Vi blev förälskade i pandorna . Så söta! En av dom hade värsta showen då han lekte med
en gunga gjord av bildäck. Plötsligt hade han lyckats sätta sig i gungan och åskådarna jublade. Lika underbart som det var att se
pandorna, lika sorgligt var det att se kattdjurens burar. Tigrar, pumor och lejon låg i betongburar på ca 4 gånger 4 meter.
En jättevacker lejonhanne låg där med sin vackra man och tittade på oss. Jag stod länge och tittade in i hans ögon på 3 m håll.
Han gjorde ett starkt intryck på mig, stor, stolt, vacker men så sorgsen. Ett ögonblick jag sent kommer glömma.
Efter djurparken blev det ett besök på shoppinggallerian Ya Show. Jag köpte lite krims krams av en gumma och 5 minuter
senare kom hon fram till mig och påstod att jag hade gett henne falska pengar. Jobbig situation med mycket folk så hon fick
en ny hundring och allt var frid och fröjd igen. Jag hade flera skumma sedlar så troligen hade jag fått dom när jag sålde någon
biljett på stan. Plötsligt bland alla shoppare stötte jag ihop med vår svenske Kung... hej lyckades jag få fram i alla fall.
Drottningen var också med samt prinsen. Jag pratade en liten stund med prinsen men en av livvakterna såg butter ut så jag
lämnade dom ifred. En kul upplevelse i alla fall att stå en meter från vår kungliga familj.
Emma shoppade full kasse som vanligt....
Grymt god middag på en Kinakrog. Personalen stod runt oss och ville prova min sverigehatt mm. Kändes som deras höjdpunkt
för dagen att några västerländska fans var på plats. Kvällen rundades av på W-bar....

21/8:
Dags för beachvolleyboll! En repris från Aten, då var det en underbar kväll, nu ösregnade det hela dan... Först såg vi damernas
bronsmatch som spelades mellan Kina-Brasilien. Kinesiskorna spelade bländade och vann enkelt. Sen var det dags för de
regerande mästarna från 2004, Walsh/May från USA att försvara guldet mot ett par från Kina. Finalen var jämn men det
otroliga regnvädret försvårade spelet. Paret från USA vann ungefär samtidigt som min regnrock gav upp och jag var genomblöt
samt började frysa för första gången i Peking. Glädjen från vinnarparet värmde i alla fall innan vi stegade hemåt.
På kvällen såg vi Wissmans final på 400 m i ösregn. 110 m häck var också en av finalerna. Utanför arenan sprang jag på USA´s
guldtjej från beachvolleyn, Kerri Walsh. Jag hade med mig ett guldfoto på henne som jag tog i Aten 2004. Hon blev förvånad
och glad över att se bilden och signerade den. Sen for vi hem till hotellet och hade HHH-förfest. Jag hade köpt ost till Johan
som ett minne från en fest i Aten :) De fyras gäng var rejält glada när det bar iväg till Holland Heineken House.
Där spelade ett Holländskt band och vi dansade hela kvällen på en sidoscen. Det var absolut OS galnaste natt.
Redan efter HHH går allas minnen lite isär men vi minns hur vi träffade Australiens målvakt i vattenpolo, Alicia McCormack.
Hon hade sin medalj runt halsen och både jag och Rickard fick äran att ha den på oss. Vilken ära! Sen for vi runt på lite olika
ställen men vilka låter jag vara osagt... hem vid 06.00

22/8:
Åååh, tuff förmiddag. Tvingade i oss mat och åkte till pingisarenan. Jörgen Persson hade visat storform och avancerat till
kvartsfinal i singelturneringen. Via en kontakt på SOK fick vi ut ett gäng biljetter och fick ihop en klack på 8 personer.
En del aktiva från den svenska truppen var också på plats och tillsammans fick vi igång bra drag i hallen. Rickard drog igång
små grodorna och kineserna älskade dansen. Den vevades på tv flera gånger under spelen. Jörgen spelade drömpingis och vann
kvartsfinalen till alla svenskars stora glädje. Efter matchen träffade vi Jörgens mamma. Vilken härlig människa! Hon gjorde
stort intryck på oss och hon berättade att kineserna blev som tokiga på läktaren när dom fick veta vem hon var.
Kvällspasset var friidrott. Vi bänkade oss vid längdhoppet där vi trodde på stor medaljchans för Carro... men vilket fiasko!
Hon blev utslagen direkt efter tre hopp. Men därefter kom en av OS absoluta höjdpunkter. Herrarnas 4*100 m.
Jamaica med Bolt i spetsen vann och satte nytt världsrekord och jag fick OS första gåshud på armarna, vilken upplevelse!
Trötta efter gårdagens urladdning samlades vi på W-bar och sammanfattade dagen samt spånade på hur vi skulle få tag på
biljetter till Jörgens pingis-semi nästa förmiddag

23/8:
Damhandboll 08.00, Sverige-Rumänien. Efter en medioker första halvlek började jag och Rikard bli oroliga eftersom vi inte
hört något från Rickards kontakt om biljetter till pingis-semin. Då provade jag att ringa en annan kontakt på SOK och han sa
helt oväntat att han hade tre biljetter så jag, Emma och Rickard stack direkt till pingisarenan. Där stod SVT och filmade när
jag fick biljetterna genom staketet. -Här är Pekings mest eftertraktade biljetter bland svenskarna idag, nu måste vi dra, sa jag
rakt in i kameran innan vi sprang iväg till entrén. Inne i hallen var det väl kanske 10 svenskar plus några ur svenska truppen.
Kinesen Wang Hao blev tyvärr för svår för Jörgen. Trots att Persson spelade bländande ibland så vann Kinesen till sist.
Efteråt åkte vi förbi hallen i taxi då vi såg att SVT intervjuvade Jörgens mamma. Emma hängde ur taxin med en svensk flagga
och skrek -MAMMA!! Hon ville ju bara vinka till Jörgens mamma men i tv såg det nog ut som om Emma ville hälsa hem... :)

Sen var det dags för fotbollens final mellan Argentina och Nigeria. Klockan var 12 på dagen och solen stekte som värst då vi
fick köa i nästan en timme för att komma in. Folk var vansinniga och svetten sprutade. Efter att ha missat första halvlek pga
köerna så fick vi i alla fall se Argentina göra 1-0 vilket även blev slutresultatet. Efter fotbollen skulle vi egentligen ta taxi till
kanotstadion men vi var helt slut av värmen så vi tog en matpaus istället innan vi sedan åkte till taekwondoarenan. Där hade vi
en stor förhoppning på medalj så vi satte oss utanför och inväntade resultatet från svenskans kvartsfinal. Hade hon vunnit så
skulle vi köpa biljetter till kvällspasset men självklart så förlorade hon så det var bara att åka vidare. Så här såg en vanlig dag
ut på OS, man sökte medaljchanser och reste mellan arenorna i jakt på biljetter. Vi kom tillbaka till pingisarenan i hopp om att
få biljetter till Jörgens bronsmatch. I det passet ingick även finalen vilket var absolut en av de största finalerna för kineserna
i deras hemma-OS. Civilpolis på plats grep flera svarta börsförsäljare så den vägen var det absolut omöjligt att få biljetter.
Min kontakt på SOK hade gett oss ett litet hopp men som sagt, bara ett litet. Plötsligt kom han ut till staketet mellan oss och
arenan och sa: -Ni kommer att hata mig, och sen visade han upp EN biljett och vi var fyra på plats. Sen berättade han att han
blivit erbjuden 1000 euro för den men han gav den till oss i alla fall. Han tyckte vi skulle sälja den och gå på krogen och se
matchen men vi sa direkt att vi skulle lotta ut den. Men sen var de andra i gänget så snälla att de erbjöd mig biljetten eftersom
det var jag som hade fixat fram den så jag blev överlycklig och gick in. På väg in ringde SOK igen och sa att det fanns en bilj
till om vi ville ha den så jag skrek till de andra att springa tillbaka och hämta den. Det blev Rickard som fick den andra biljetten
och vi satte oss på VIP-platserna närmast bordet på rad 2. Helt otroliga platser på finalpasset i pingis I KINA!!!
Jörgens bronsmatch mot Wang Liqin blev aldrig spännande eftersom Jörgen spelade skadad. Han vände sig mot tränaren och
sa att det går inte. Då visste vi att det var kört. Kinesen vann med 4-0 i set och kungaparet som var på plats hade fört otur
med sig ännu en gång i detta OS. Publiken älskade kämpen Persson och han fick stora ovationer efteråt.
Dags för final då mellan kineserna Ma Lin och Wang Hao. Vilken upplevelse, vilken drömpingis!!! Till sist stod veteranen
Ma Lin som segrare och inte ett kinesiskt öga var torrt under nationalsången. Ett annat roligt minne från finalen var när jag
och Rickard som ensamma svenskar på kortsideläktaren drog igång raketen vid ett par tillfällen och alla kineser hängde på.

På kvällen hade Torkilsen hyrt hela W-bar för att fira spjutguldet så vi åkte till Holland Heineken House men där var entrén
stängd eftersom klockan var efter ett. Inte ens en guldmedaljös från ett roddlag fick komma in men vi fick i alla fall känna på
guldmedaljen så nu har jag kännt på guld två OS i rad :) Natten avslutades på Gin-bar.

24/8:
Sista dagen!!!! Jag och Emma hade biljetter till avslutningen så vi åkte upp till Olympic green som området runt arenorna hette.
Där köpte vi dagens lunchbox, en låda där man blandade en påse med vatten så det började koka och sen lade man själva
matlådan ovanpå och stängde igen allting med ett lock, komplicerat men smart. Smakade sådär.... Våra platser på arenan hade
varit jättebra om det inte var för att framför oss stod stora strålkastare som blåste varmluft på oss, som om det inte var varmt
innan ändå.... Svetten sprutade som vanligt... Men showen var makalös. Halningen av olympiska flaggan, elden som dog ut.
Man blev absolut lite sorgsen att spelen var över. Beckham fanns också på plats när London fick ha en lite stund på arenan.
London är ju värdstad 2012. Avslutningen varade i 2 timmar men det är ett minne för livet.
Efteråt blev det nattmat på W-bar. Emma fick in lax med pommes frittes, haha. Hon blev tokig och efter mycket om och men så
hade hon fått in bakad potatis istället :) OS var över

25/8:
Dags för kultur. Mötte gänget på vandrarhemmet. Gänget hade utökats med Johans pojkvän Johannes som anslutit hemifrån.
Vi åkte minibuss till Kinesiska muren vid Mutianyu. Fukten och diset gjorde bergen lite magiska då vi åkte sittlift från dalen
upp till muren. Häftigt att äntligen se detta mästerverk. Vi gick så långt man fick åt höger och trots att det inte rörde sig om
många hundra meter så var vi totalt utmattade i värmen. "Svetten sprutade" (läst det tidigare?) Hjärtat bultade i bröstet och
min astma gjorde sig påmind. Vi sa att vi skulle kanske ha gjort den här resan lite tidigare under OS innan vi festat sönder
våra kroppar totalt :) Jag lämnade en liten svensk flagga på muren som minne. Efter ca 1.5 timme var tiden ute och vi åkte ner
i dalen på en rodelbana. Tyvärr hade vi en amerikansk tant framför oss som bromsade hela vägen...
Nästa stopp var en jade-fabrik. Efter en liten rundvisning blev det stor lunchbuffé. Trötta och mätta fortsatte sedan resan till
den Heliga Vägen vid Minggravarna. Vägen kantades av ståtliga väktare och djur i sten. Svetten sprutade....
När vi vandrat klart så var Johan less på kultur och ville hem. MEN det var inte slut på resan, det blev även ett stopp på en
fabrik som tillverkade silkesvaror. Alla var trötta så intresset var väl sådär.... Till sist kom vi hem och vilade några timmar.
Det var Rickards sista kväll så vi tog en ordentlig kinamiddag. Vi var 5 personer som delade på 7 rätter samt dryck, 360 :-
En bra sista dag för Rickard och vi sammanfattade resan tillsammans med "hattkillarna".

26/8:
Jag och Emma tog en tur i en Hutong. Vi strosade runt och kom fram till sjön Hou Hai. Där tog vi en rundtur i en cykeldroska.
Mysigt område med små gator och restauranger. Men lunch fick det bli på McDonald´s.. Sen var Emma shoppingsugen igen.
Efter en stund på gågatan Wangfujing så åkte vi till Silkmarket. Där blev det nya skor, tröjor samt krimskrams. T.ex. så fick
jag mitt kinesiska namn skrivet med kinesiska tecken. Namnet fick jag av Sarah på W-bar, typ Maj Jien Sien.
Det blev även några jackor till....  Kvällsmiddagen åt vi på Pizza Hut. Jag hade väldigt ont i magen så det blev inte så sent.
Vi satt på W-bar och pratade lite med gänget som var kvar. Jag, Emma, Johannes, Johan, Björn och Lina.

27/8:
Äntligen hemfärd. Efter flera dagars magont samt förkylning så hade jag tröttnat och längtade hem till frisk luft.
På flygplatsen träffade vi IOK´s vc orförande Gunilla Lindberg som sa att vi skulle nog vara nöjda med våra medaljer...
Hm, visst får hon säga det men det var inget anna än ett skit-OS, praktfiasko!

Men vi hade ju kul ändå, det vi minns bäst är gemenskapen och allt skoj vi var med om med järngänget!!
Tre män och en kvinna som TV4 sa :)