Klubblags-VM i Qatar 2019 

liverpool.gif (8994 bytes)
Liverpool jagade VM-titel i Doha 17/12-22/12 2019.

 

En av mina stora drömmar och i toppen av min bucketlist har varit att vara på plats och se Liverpool vinna en titel.
Det har funnits chans på ligatiteln några gånger i sista omgången då vi varit på plats men det har skitit sig! Jag har även sett
laget förlora en Champions leaugefinal på plats. Ett år trodde jag att vi skulle vinna Europa league så jag köpte biljett till
finalen i Hamburg... självklart förlorade vi semifinalen.... Har t.o.m. försökt se dem vinna FA-cupfinalen på Wembley men
då köpte jag en falsk biljett och kom inte in.... och när de till sist vann sin Champions leaguetitel i Madrid ja då stod jag
utanfö utan biljett.... det har verkligen gått troll i min dröm....

Men tack vare segern i Madrid 2019 så blev laget klart för klubblags-VM, den svåraste titeln man kan vinna som min vän
Antonio brukar säga.... Han tyckte även att det var självklart att vi skulle åka på turneringen i December så det var bara
att boka resan och hoppas på att drömmen om en title live skulle förverkligas.....

Resedagbok:

17/12:
05.00 hämtade jag kopmisen Andy och hans son i Enköping för att ta oss till Arlanda. De hade också bestämt sig för att se
denna turnering, de behövde dock inte oroa sig för att inte få se en titelvinst, de var på plats i Madrid och såg finalen.
Jag blev förvånad på flyget över att det inte var några andra fans med på planet, endast jobbiga ungar!
Sex timmar senare satt jag i Taxin i ett regnigt Doha på väg till hotellet. Gatorna kantades av neonfärgade lyktstoplar och
jag kände direkt att jag skulle trivas!
Jag kom fram till lyxhotellet Sharq village & Spa och så fort jag klev in i den imponerande entrén så uppfylldes jag av ett
lugn och en härlig lyckokänsla. Vilket ställe Antonio hade bokat! De andra var redan på plats så jag gick förbi det
imponerande poolområdet och fram till vårt rum. När jag klev in stod Antonio på knä och bad om sprit....
Tyvärr fanns det ju inget att köpa på flygplatsen så jag kom tomhänt men fick komma in på rummet trots allt...

Alla var hungriga så jag, Antonio, Ronny, Conny, Hugo och Arvid tog en taxi in till centrum.
Färden gick längs strandgatan Corniche och på andra sidan bukten såg man den imponerande skylinen, magiskt.
Inne i centrum kändes det som om man åkte i Las Vegas. Byggnaderna var uppbelysta all in, så häftigt att glida förbi.
Vi blev avsläppta vid en stor galleria och det första som mötte oss därinne var en stor skridskobana... Vi var lite för trötta
för att åka.. vi behövde mat så vi letade upp en stor food court. Där fanns all möjlig mat så vi beställde det vi var sugna på
och efter att ha kastat i oss kött, burgare och pizza så såg vi allt lite trötta ut.... Det hade varit en lång resdag så vi tog taxi
tillbaka till hotellet där vi minglade runt lite i den häftiga miljön. Det blev inget barhäng, hutlösa priser på alkoholen.

18/12:
Aahh, vilken frukost! Ville man gå all in på fil, flingor, frukt och andra nyttigheter så gick det alldeles utmärkt. Men man
kunde även göra som jag och proppa i sig korv, kött, omeletter och bakverk. Jag är ju van att äta matlåda klockan nio.
Medan vi åt frukost dånade jaktflygen förbi, det var nämligen Qatars nationaldag så under förmiddagen var det parader
och flyguppvisningar. Vi kunde se på tv hur de firade längs Corniche och insåg att det var ingen bra dag att försöka ta sig
in till centrum. Istället tog vi en promenad till marknaden Souq waqif, en stor basar med restauranger, butiker och torg.
Jag föll pladask för detta ställe. Vi var verkligen i Mellanöstern, husen var som filmkulisser med väggarna prydda med
flaggor och blommor. I gränderna såldes kryddor, kläder, djur, konstverk, mattor och mat. Dofterna och ljuden gav en
magisk upplevelse. Vi satte oss på ett café och njöt av intrycken, alla olika människor som gick förbi, ett skådespel.

Men, vi var faktiskt även i Doha för att se på fotboll! Denna onsdag var det dags för Liverpool att spela semifinal i VM så
vi tog oss hem till hotellet och gjorde oss matchklara. Taxin till Fan zone gled fram längs Corniche och överallt firades
nationaldagen. Nu fick vi se Dohas imponerande skyline i dagsljus. Vid Qatars Sportscenter hade man byggt upp en Fan
Zone med mat, dryck och uppträdanden. Vi dukade upp med vin, cider, burgare och pizza.
För första gången denna resa tittade solen fram men bara för att gå ner igen samtidigt som Jamie Webster klev ut på scenen.
Av någon anledning har han blivit känd för att framföra Liverpoolsånger inför högt sjungande fans och nu får han resa runt
och uppträda när det är dags för Liverpool att spela.... Allsången var total i solnedgången. Tänk att stå i Qatar i December
och sjunga You´ll never walk alone tillsammans med rödklädda fans från hela världen...

Efter en timmes show så tog vi supporterbussarna till arenan. Färden tog 45 minuter och de som festat ordentligt fick det
jobbigt att hålla sig... En engelsman fick chaufförens tillåtelse att pissa i trappan till bussdörren...
Vi andra höll oss och ställde upp oss längs första bästa vägg då bussen stannat vid arenan...
Arenan var såklart lika häftig utanpå som alla andra byggnader och den höll även måttet på insidan. Daniel Ståhl hade blivit
världsmästare i friidrott inne på gräset någon månad tidigare.
45000 fans väntade på semifinalen Liverpool-Monterrey. Våra motståndare kom från Mexico och vi visste inget om deras
kvalitet som lag. 90 % av arenan hejade på Liverpool men det var svårt att skapa någon hejarklack eftersom alla var så
utspridda på läktarna. Bakom mig satt legendaren Cafu på VIPen.
Det blev en jämn match och jag var verkligen orolig då det stod 1-1 i slutet av matchen. Tänk om vi skulle få spela en
bronsmatch i helgen, det vore så otroligt tråkigt. Men på övertid stövlade Liverpool in 2-1 och lyckan var total!!!

Efter matchen var det lång kö till tunnelbanan men det är det ju utanför Friends i Stockholm också.
Vi klev av metron vid Souq waqif och åt en segermiddag på marknaden. Nu fick vi även uppleva stämningen kvällstid i
Souq waqif. En mycket lyckad dag i Qatar, man kan ha det sämre i December.

19/12:
Vackert väder och slappardag i solen, SOM jag hade längtat!! Vi gick ner till stranden och inledde solandet av vita kroppar.
Framför oss låg havet och till vänster Dohas skyline. Vattnet var... uppfriskande svalt och det blåste rejält så efter ett tag
flyttade vi oss till poolområdet och där njöt vi resten av eftermiddagen.
När solen började gå ner så satt vi på terrassen och sög in färgerna på himlen och de vajande palmerna. Livsnjutning.
Än en gång promenerade vi till marknaden Souq waqif för att äta middag och mingla under kvällen.
Vi kände oss helt säkra trots att det var väldigt få västerlänningar på plats. En och annan brasilianare mötte oss eftersom
Flamengo tagit sig till final i VM. I gränderna kändes det som om vi befann oss i Tusen och en natt. Massor av folk gick
omkring i gränderna och överallt lystes fasaderna upp av lampor och gasolbrännare som höll kylan borta.
Jag, Antonio och Ronny satte oss på ett café och utanför dränktes torget av inhemsk musik från en scen. Alla intryck slog
emot oss och vi bara satt där och tog in allt.
När vi kom tillbaka till hotellet så unnade vi oss en varsin Gin & Tonic vid poolen där en DJ underhöll, bra dag igen...

20/12:
Dags för en ökentur söder om Doha. Vi blev upphämtade av en Landcruiser och chauffören som vanligtvis jobbade som
militär guidade oss ut från Doha på helt nybyggda motorvägar. Efter en stund kom vi fram till sanddynerna och bilen
stannade för att lätta på lufttrycket i däcken. Fem minuter senare ylade Antonio av lycka och skratt då vi forsade fram
mellan sanddynerna. Vi körde uppför och längs med branterna, ibland var vi säkra på att bilen skulle välta men det var nog
aldrig nära, den rutinerade guiden såg aldrig orolig ut, snarare njöt han av att skrämma oss lite.
Vi gjorde ett par stopp för fotografering, bl.a. vid en sjö. Sedan stannade vi vid en hög brant och vi klev ur bilen för att
sedan ta oss nedför branten till fots. Vilken mäktig upplevelse det var att glida runt i öknen!!!
Guiden tog oss ner till Persiska viken där vi hade 30 minuters paus. På stranden passade grabbarna på att rida kamel medan
vi andra vilade i skuggan. På stranden fanns det solsängar och beachvolleybollnät, man blev riktigt sugen på att stanna där
men efter en stund studsade vi runt på sanden igen. Vi fick syn på en bil som fastnat högst uppe på en sanddyn så vi åkte
dit och hjälpte dem att komma loss, dagens goda gärning. Det var nog därför som pluggandet till V75 på kvällen gick bra.

Efter att ha fyllt på däcken med luft igen så rullade vi hem till hotellet och kastade oss i poolen. Qatar bjöd på perfekt
turistväder. Varmt på dagarna och "lagom" på kvällarna.
Middagen bestod av grilltallrik i Souq waqif. Än en gång satt man där och njöt av atmosfären. Vi minglade runt där resten
av kvällen innan det var dags att avsluta med drinkar vid poolen igen. En DJ underhöll medan jag pluggade hästar...

21/12:
Gameday! Vårt kära Liverpool slulle spela VM-final denna vackra lördag. Efter frukost laddade vi upp för finalen i poolen.
Det var en härlig känsla att sitta i bubbelpoolen med Dohas skyline framför ögonen. Vi bodde som sagt på ett riktigt fint
hotell och denna finaldag njöt man lite extra av omgivningen.

På eftermiddagen bytte vi om till matchkläder och begav oss till receptionen för avfärd till arenan. I receptionen fanns tomten
på plats och självklart tog vi tillfället att få ett foto tillsammans med den röde gubben. Taxin tog oss till Village mall, ett stort
shoppingcenter precis vid arenan. Vi klev in och möttes av ännu ett Vegas-inspirerat bygge. I små vattenkanaler kunde man
glida runt i gondoler och tittade man upp i det blåmålade taket så kunde man tro att man befann sig utomhus. Självklart fanns
en skridksobana och massor av butiker och restauranger. Vi tog en snabb middag innan det var dags att gå till arenan.
Utanför Village mall möttes vi av arenan och Torch hotel som lyste i alla möjliga färger, magiskt såklart.

Inne i arenan var Liverpoolfansen chanslösa mot Flamengos högljudda klack som regerade på ena kortsidan. Ännu en gång
var alla röda supportrar utspridda över arenan. När brasilianarna drog igång sina sånger så gungade hela arenan.
Äntligen var det dags att bevittna ännu en titelmatch, var det dags för mig att bocka av min bucketlist med en seger eller?...
Matchen var jämn och det utspelade sig ett ställningskrig nere på gräsmattan. I halvtid stod det 0-0, spännande värre!
Alla i publiken hade fått blinkande armband och i pausen utspelade sig ett härligt skådespel med musik och blinkande fans.
Det var lika spännande i mobilen eftersom jag följde V75 hemma i Sverige. När Liverpool inte lyckades få in bollen så
lyckades iallafall jag få in hästarna, 60 000 kr gav systemet :) Och lyckan över hästarnas succé spred sig till laget för till sist
så lyckades Liverpool trycka in bollen i förlängningen. När domaren äntligen satte pipan för munnen och blåste av matchen
så utbröt vild glädje bland alla Liverpoolfans på läktarna, VM-GULD!!! Jag studsade och skrek bakom mina bedrövade
stolsgrannar från Rio och sedan gick jag ner på långsidan för att bevittna prisutdelningen. I högtalarna spelades YNWA och
Liverpool lyfte bucklan till jubel och konfettiregn. Laget gick ett ärevarv och en väldigt lycklig Lengan lämnade arenan.

Vi åkte hem till hotellet och denna sista natt så hittade vi plötsligt värsta beachbaren i slutet av hotellområdet...
Vi firade guldet med Gin & Tonic och med Dohas upplysta skyline i bakgrunden, magiskt såklart!

22/12:
Jag och Ronny hade sen hemfärd men resten av gänget lämnade hotellet fem på morgonen. Jag och Ronny tog en guldfrukost
och sedan badade vi som regerande världsmästare. Hotellets personal gratulerade oss till segern då vi till sist hade packat
våra väskor och lämnade resorten på eftermiddagen.

Det blev en helt otrolig resa med sol, bad, häftiga byggnader, ökentur, genuin mysig marknad och spännande fotboll.
Ett stort TACK till Antonio som fick oss att åka och tack till övriga gänget för bästa sällskapet :)

© Lengan 2019