-Pax för att vara Zico! -Då ska jag vara Socrates! -Jag är Eder! -Frispark!! -Aldrig, straff är det!
Så lät det på gräsmattan då jag växte upp och spelade fotboll med vännerna. Alla ville vi vara de Brasilianska
stjärnorna med de magiska namnen. Ända sedan dess har Brasilien varit mitt favoritlag i världen och under VM i
Tyskland så förverkligade jag en av mina drömmar, att få se laget live i en VM-match. De besegrade Kroatien och
stämningen på läktaren var fantastisk då de gröngula fansen sjöng sina sånger.
Då fanns inte tanken på att jag kanske skulle ta mig till Sydamerika för att se en VM-turnering i det fotbollstokiga
landet Brasilien. Landet som är det enda som deltagit i alla VM-turneringar och som står ensamt på toppen med
fem VM-guld!
Under VM-kvalet såg vi de flesta av Sveriges matcher, hemma som borta, och då började drömmen om en
VM-resa växa fram. När vi stod inför den sista avgörande matchen mot Portugal så frågade jag runt bland mina
vänner om vi inte skulle boka flyget till Rio de Janeiro, VM blir ju magiskt med eller utan Sverige. Bengt var med på
noterna så natten innan sista kvalmatchen så bokade vi resan och gissa om vi var nervösa då Sverige plötsligt hade
chansen i slutet av matchen mot Portugal. Men då vaknade Ronaldo till liv och spolierade Sveriges VM-dröm.

Vi deppade såklart i några dagar men sedan tog förväntningarna över, vi skulle ju få uppleva ett fotbolls-VM i
Sydamerika på plats, i Brasilien, i Rio de Janeiro!!

Jag hade jobbat väldigt mycket med resan till OS i Sochi och det blev även nu många långa timmar vid datorn för att
leta hotell, biljetter och inrikesflyg för att göra ett par avstickare från Rio. Jag lyckades inte få några biljetter från
FIFA så det blev till att vända sig till andrahandsmarknaden och där fick jag tag i biljetter till tre matcher.
Argentina-Bosnien i Rio, Brasilien-Mexiko i Fortaleza och Costa Rica-England i Belo Horizonte.

I skrivande stund sitter jag på flyget och har 30 minuter till landningen i Rio, ni fattar spänningen va?!!

***

Några veckor senare....
Har varit hemma en tid nu och blev jätteförkyld så fort jag kom hem. Saknar Brasilien men det känns ok när jag varje
dag chattar med två vänner som är kvar hela VM-turneringen.
Precis som väntat så blev det en helt fantastisk resa! Vi fick ju bl.a. se Brasilien spela i sitt hemma-VM, både live och
på Copacabanas storbildsskärm :) 11 flygningar senare så kan man summera resan med att allt gick bra :)
Nu är det bara att börja planera nya äventyr!!

***

Hotellen:
Hotel Pouso Real, Rio de Janeiro, Rua do Rezende 35. Mycket bra, rekommenderas!
Hotel Carioca, Rio de Janeiro, Av.Gomes Freire 430. Helt ok men uselt wifi.
Promenade Ianelli, Belo Horizonte. Rua Paraiba 1287. Bästa hotellet på resan. Bra läge, pool och wifi.
Pousada Iracema, Fortaleza. Rua dos Ararius 2. Bra läge vid stranden, bra wifi.

***

Gåsgud.... Ja det upplevde man många gånger, bl.a. varje gång Brasiliens nationalsång spelades!
En annan gång var den 26/6 då vi klev ur taxin utanför FIFA FAN FEST på Copacabana.
Solen sken och från stora scenens högtalare pumpades Bruce Springsteens Born in the USA ut inför matchen
USA-Tyskland. Jag fick gåshud över hela kroppen, det var ett sånt magiskt ögonblick att få höra Bruce på högsta
volym och inse att man verkligen befann sig på Copacabana under fotbolls-VM!

***

Bronsmatchen är över och Holland vann över Brasilien med 3-0. Det är tyvärr sorgligt att se hur svenska folket
har roligt åt det Brasilianska lagets "fiasko" att bara bli fyra i sitt hemma-VM... Känns väl ändå ok att vara bättre än
typ 240 andra länder... Den pressen laget har haft är nog svårt att förstå för folk i landet lagom.
Vi som var på plats såg ju hur människor bar de gula match tröjorna överallt, till och med på jobbet.
I Sverige vill ju inte ens 40 % av besökarna på Friends Arena bära en gul tröja på landskamperna, DET tycker jag
är pinsamt och tråkigt... Sen är det såklart mäktiga siffror i de två sista matcherna, 1-9, men de kom ändå fyra, och
hade säkert kunnat knipa en bronsmaedalj ifall inte domaren hade bestämt sig för att INTE bli beskylld för att
favorisera hemmalaget, han var bisarrt dålig haha :)

Resedagbok:

11/6:
Jag och Bengan flög från Arlanda till Paris och där hade vi en mellanlandning på ca 14 timmar!
Vi åkte till Paris och tog en lång sightseeingdag i den 28-gradiga värmen. Svetten sprutade från den stackars killen
som körde oss i cykeltaxi till Eiffeltornet. Det är ju ändå en mäktig syn att stå under tornet och titta uppåt, vilken
konstruktion!! Hettan var inte nådig i staden och tågresan till flygplatsen var olidlig, svetten forsade, konstigt att ingen
svimmade! Väl på flygplatsen var det bara att vänta in boardingen och den väntan blev lite roligare då personalen
vid gaten började att pynta tak, väggar och diskar med Brasilianska flaggor. De hade även, kepsar, halsdukar och
glasögor med Brasilianska mönster så det var en uppsluten skön stämning då alla förväntansfulla supportrar i olika
landslagströjor klev ombord på flyget för att färdas i 11 timmar över Atlanten.

12/6:
Kl. 05:00 landade vi i Rio de Janeiro och efter att ha hälsat på "Dogge" vid väskutlämningen så tog vi en taxi till stan.
Mitt första intryck av Rio blev hur morgondimman lättade från staden då dagens första solstrålar träffade husen och
bergen runt omkring. Till sist fick jag även syn på Jesusstatyn och det var nära till gåshud och rysningar.
Hotellet låg i stadsdelen Lapa och vi hade tur vid incheckningen, vårt rum fanns tillgängligt så vi kunde få slänga in
väskorna direkt. Eftersom vi hade en liten släng av jetlag så var vi pigga nog att ge oss ut på långpromenad.
Bengt hade varit i Rio sommaren innan så han guidade mig längs stränderna Flamengo och Botafogo.
Därifrån kunde vi njuta av Sockertoppen och Jesusstatyn, overkligt att äntligen uppfylla en resedröm :)

Vi gick även hela Copacabana fram och tillbaka. I den norra delen av stranden fanns ett stort område med
storbildstv samt diverse aktiviteter, FIFA Fan zone. Brasilien skulle spela sin första match samma kväll så köerna att
komma in i Fan zone var flera hundra meter. Vi hade dock andra planer efter att ha läst en artikel i Aftonbladet om
en gatufest dit det väntades många tusen besökare. Vi tog en taxi till gatufesten Alzirao och möttes av ett jätteparty.
Över gatan hängde en enorm flagga samt massor av gulgröna girlanger. Tusentals gulklädda fans väntade på att
matchen Brasilien-Kroatien skulle sparkas igång.
Stämningen var hög såklart men det som inte fick hända hände, Brasilien gjorde självmål! Det gick ett sus över genom
folkmassan, skulle det bli en mardrömsöppning på VM? Nädå, Brasilien vände matchen och vann med 3-1, gatan
kokade av ett glädjerus!! Trötta efter flygresan och av jetlag så gav vi upp efter slutsignalen men det var verkligen
en bra start på resan och ett minne för livet!

13/6:
Jag var laddad för sol och bad så det blev en tur med tunnelbana till Ipanema. Min guide Bengt gick dock åt fel håll
så vi kom fram till SVT´s studio på Copacabana... Bara att vända om och gå tillbaka och till sist så kom vi ut på
stranden Ipanema :) Självklart blev det mulet så det blev ännu en dag med gående.... Till sist så orkade jag inte mer så
då blev det taxi till Fan zone men under bilfärden så ändrade vi oss och bad vår chaffis att köra oss till Sockertoppen.
Vi hade tur, det var inga köer alls så vi kom iväg med kabinbanan direkt.
Vilken utsikt!! Vi fick en fullständigt magisk solnedgång med otroliga färger bakom Jesusstatyn. Vi stannade en lång
stund på toppen och njöt av Rio när staden är som allra vackrast. När mörkret sedan föll tändes gatubelysningen
och vi fick en ny fantastisk synupplevelse. Absolut en av de bästa "sightseeingplatser" jag besökt!

Efter utflykten så blev det utgång bland barerna och gatustånden i Lapa. Det fanns gott om nattmat att välja på och
favoriterna blev tidigt på resan kyckligspett och ostspett :)

14/6:
Äntligen bad!! Det var fint väder så vi slog oss ner på Ipanema. Det var varmt i vattnet och tuffa höga vågor.
Vi hade väskorna mellan oss och Bengt satt och läste medan jag solade. När jag tittade upp så var självklart min
ryggsäck borta. Bengt pekade ut en försäljare som han tyckte hade uppträtt mystiskt så vi höll ögonen på honom.
Efter en stund såg vi hur han och en till försäljare stoppade ner ett par ryggsäckar i sina kylboxar så då förstod vi
att det var de som var tjuvarna. Jag följde efter dem en stund och laddade innan jag konfronterade dem. Först ville
de sälja öl till mig helt oskyldigt men jag slet upp väskorna ur deras kylväskor under en fin ordväxling men tyvärr
så var min väska redan borta. Jag skällde på dem en stund att jag ville ha tillbaka min väska men de ville såklart
bara prata portugisiska och pekade mot platsen där Bengt och jag hade legat.
Till sist gav jag upp och lät dem gå, jag hade inga värdesaker i väskan förutom en nyköpt tröja till min gudson samt
ca 150 kr, men jag ville inte bli av med väskan, det var en favorit med OS-tryck. När jag närmade mig vår plats
på stranden så hittade jag min länsade ryggsäck, trots att innehållet var borta så blev jag jätteglad över att väskan
var tillbaka :) Bra äventyr!

På kvällen var det utgång i Lapa igen. Från gatustånden köpte vi mat samt billiga Caipirinhas. Vi träffade svenskan
Sofia Sunden som jobbade i Rio. Hon gav lite tips om staden och hon berättade även om de gånger hon blivit rånad...
Det var gott om folk ute och många fans från Chile befann sig i staden och festade, trevligt med VM!!!

15/6:
Gick på strandpromenaden på Copacabana då jag fick syn på Rio Ferdinand, fotbollsspelare från England.
Jag frågade om jag fick ta ett kort tillsammans med honom och det var inga som helst problem, #RioinRio !
På kvällen skulle Argentina-Bosnien spela så det var tusentals med fans på stranden. Vi gjorde ett besök på
Forte de Copacabana, ett fort vid södra delen av stranden med fantastisk utsikt över Copacabana.

Dags för match, VM-match i Sydamerika, Brasilien Maracana! Vi tog en taxi till arenan och letade nervöst upp vår
entré. Jag hade köpt biljetterna på Blocket så vi visste ju inte om de var äkta eller falska....
När biljettautomaten visade grönt då biljetterna scannades så gav vi varandra en kram på insidan av arenan, de var
äkta och vi skulle få uppleva en VM-match på klassiska Maracana i Rio de Janeiro :)
Argentinas fans bjöd på en mäktig stämning på läktaren, jag fick gåshud flera gånger under kvällen.
Argentina gjorde matchens två första mål och vi trodde på en enkel promenadseger men Bosnien kom tillbaka och
reducerade till 2-1 vilket gav matchen lite nerv i slutet. Men Argentina vann och fansen firade ordentligt.

Ca 75 000 åskådare skulle sedan ta sig därifrån... Det var kaos vid tunnelbanan och när vi gick uppför en hög ranglig
trappa till en bro så trodde jag att min sista stund var kommen. Trappan gungade ett par decimeter i sidled då ett
par hundra fans gick uppför den samtidigt. Folk skrek i panik till de bakom att ta det lugnt men det bara pressades
upp fler människor på trappan. Det gick bra men det blev en artikel i Aftonbladet om skräcktrappan...

Välbehållna kom vi till sist tillbaka till Lapa där vi träffade på Sofia igen. Tillsammans gick vi till klubben Carioca
de Gema och lyssnade på ett riktigt bra band. En grym VM-dag i Rio :)

16/6:
Vi satt i hotellrummet och funderade på vad vi skulle hitta på...Vad gör man i Rio? Man besöker givetvis Jesusstatyn!
Vi gav oss iväg till torget där man kan köpa en tur med minibuss upp till statyn men där varnade de oss för att det var
dålig sikt för tillfället så vi gick ner till Flamengostranden och vilade ett par timmar innan vi gjorde ett nytt försök.
Nu var det kanonväder så när minibussen körde i full fart, alldeles för fort på den lilla vägen upp till toppen så var
förväntningen hög på upplevelsen. Det var mäktigt att blicka ut över Rio med Jesusstatyn i ryggen.
Det var otroligt varmt och mycket folk så man fick försöka hålla sig lugn i trängseln samtidigt som svetten rann längs
ryggraden. Man såg Maracana, Sockertoppen och de kända stränderna, jag njöt såklart av upplevelsen!

På kvällen var det dags att lämna Rio för några dagar i Fortaleza. När vi skulle checka in så fanns bara första av två
flygningar på våra boardingkort. Efter 15 långa minuter så hade de hittat vår bokning och vi kunde lyfta mot
Recife för att sedan fortsätta mot Fortaleza. När vi gick genom säkerhetskontrollen i Recife så skramlade det på
andra sidan röntgenmaskinen... Det var en kvinna som hade tagit med sig en låda med stora bestick samt en stor
köttyxa..... Jag kunde knappt hålla mig för skratt när personalen stod och rensade bort de saker som hon inte
fick ta med ombord hahaha :)

17/6:
Klockan 05.00 landade vi i Fortaleza och det tog väldigt lång tid innan vi och taxichauffören kunde hitta hotellet.
Vi hade blivit ombokade till ett nytt hotell av booking.com så det blev lite struligt med incheckningen men till sist
så kunde vi slänga oss i sängen för att få ett par timmars sömn.
Vi bodde vid strandpromenaden och vi gick en sväng i det fuktiga och varma vädret. Ett lätt duggregn föll men det
blev inte svalare för det, svetten rann när vi gick längs Fan zone och tittade på alla fans som började ladda inför
kvällens match, Brasilien-Mexiko. Det kändes overkligt att vi skulle se Brasilien spela live i ett hemma-VM.

Vi tog en taxi till arenan och på vägen dit så åkte vi genom en favela och där stod folk och vinkade och jublade då
vi passerade, precis som om vi var det Brasilianska laget på väg till match. Märkligt men lite häftigt.
Utanför arenan var det en enorm folkfest med alla fans från Brasilien och Mexiko. Precis vid entrén hörde jag
hjärtskärande skrik och såg en tjej på knä som slog nävarna i marken och skrev av sorg och förtvivlan.
Hennes biljett var borta och hon var fullständigt förkrossad, vad jag led med henne.

Vi hade bra platser på kortsidan och i värmen så njöt vi av alla läktarsånger. Det var fortfarande svårt att ta in att vi
faktiskt satt på en arena där Brasilien snart skulle spela :) När nationalsången spelades så vibrerade hela arenan av
fansens sång, den var öronbedövande! Matchen var ingen höjdare spelmässigt men upplevelsen är något jag aldrig
glömmer. Det blev oavgjort, 0-0 inför ca 60 000 åskådare.
Det var synd att vi inte fick höra arenan explodera i ett glädjerus av ett hemmamål men vi var ändå så glada över att
vi fått vara med om något som några hundra andra miljoner människor skulle vilja uppleva.

Efter matchen gick vi runt Fan zone och där var det massor med folk. Det var lite olustigt att gå runt där med kameran
och plånboken i fickan, som Skandinaver stack vi ut i mängden och en kille i ett gatustånd varnade oss och bad oss
vara försiktiga. Det var många unga människor på plats som festade och trängseln kändes det som om vad som helst
kunde hända. Plötsligt rånades en Mexikanare bredvid oss och en kort stund blev det tumult. Det kändes skönt när
vi kom helskinnade hem till hotellet.
Efter en stund hördes pistolskott utanför hotellet och kvinnor som skrek av rädsla. När jag till sist vågade titta ut
genom fönstret så såg jag människor fly åt olika håll, vuxna sprang med sina barn släpandes i händerna.
Det visade sig att det var en bil som stannat och de i bilen hade öppnat eld mot någon i en förmodad droguppgörelse.
Allt gick ju bra men det var en spännande kväll....

18/6:
Vi tog en liten shopping/sightseeingrunda i stan. Bl.a. besökte vi en väldigt vacker kyrka där vi bad om sju rätt på
helgens kommande V75-omgång. Det blev lite shopping av tröjor och presenter innan det var dags att ta bussen till
Croco beach. Varmt vatten och fina vågor, lång strand och mycket folk. Bland palmerna visades fotboll på en
storbildstv och det var nog ca 1000 personer som såg Chile slå Spanien där på beachen.
På kvällen låg vi sanden framför storbildsskärmen i Fan zone och tittade på Kamerun-Kroatien, 0-4.
Underbart liv med lite strandhäng och fotboll :) Vi träffade två killar från Göteborg som direkt såg att "där kommer
två vilsna killar från Sverige"

19/6:
Dags att checka ut och eftersom det blivit strul med bokningen så fick Bengt betala 3000 kronor för boendet, pengar
booking.com lovat att han skulle få tillbaka senare. Vi var tvungna att checka ut kl. 13.00 och flyget gick inte förrän
kl. 19:30 så det blev en lång väntan i värmen. På flygplatsen så försökte vi komma med på något direktflyg till Rio
men vi lyckades inte med det så det blev en lång mellanlandning i Sao Paulo. Vi kom dit 22:30 och flög vidare mot
Rio kl 04:30 på morgonen... Passade mig bra för då passade jag på att skriva ikapp dagboken :)

20/6:
Äntligen "hemma" igen på hotellet i Rio de Janeiro. Vi kraschade i säng och vilade några timmar innan det var dags att
fira midsommarafton. Midsommarstången var med i packningen och vi hade pratat om att ha picknick på stranden
men det blev en promenad till mosaikklädda Selaron Steps istället. Vi träffade även på "lokalsvenska" Sofia igen uppe
i Santa Teresa där hon bor. På lunchen hamnade vi på en restaurang som visade fotboll och det var massor med folk
som var ute på jobblunch. Farbröderna bredvid oss festade ordentligt med öl, drinkar, snapsar och mat.
De var ordentligt uppe i varv när de återgick till arbetet :)

På kvällen satt vi på hotellrummet och förfestade då vi hörde en helikopter som hovrade lågt över kvarteret.
Vi misstänkte att de var oroligheter på gång så jag kollade på Twitter och såg inlägg där om demonstrationer mot
FIFA i Lapa, området där vi bodde. Det var massor av poliser i kvarteret och ca 200 demonstranter, vi kände oss
ändå ganska trygga och gick igenom polismuren till Carioca de Gema där vi lyssnade på samba tills tröttheten tog
ut sin rätt. Mycket trevlig bar med livemusik mitt i området Lapa :)

21/6:
Vi gjorde ett besök på fotbollsklubben Flamengos träningsanläggning. Det visade sig att Holland hade den som
bas under VM men vi såg inte till laget. Däremot kom Belgiens spelarbuss och åkte förbi med stor poliseskort.
De skulle spela mot Ryssland dagen efter.
Mitt i Rios galoppbana Jockey Club så hade ett eventområde byggts upp för VM så vi gjorde ett besök och möttes
av ett lite finare ställe än Fan zone på Copacabana. Hela området hade konstgräs och barerna var mycket finare
och proffsigare än strandens. Vi hittade Pelés spelartröja från VM 1958 så det var ett bra fototillfälle :)
Området låg väldigt fint vid foten av berget där Jesusstatyn står men det fick oss inte att stanna.
Vi fortsatte till Copacabana där vi sprang på TV4´s experter Olof Lundh och Hasse Backe. De var trevliga och
ställde självklart upp på en bild och berättade lite om deras arbete i Rio.
Fast jag ville ju självklart helst ha en bild med Enköpings egna programledare Anna Brolin.
På Copacabanas strandpromenad så upptäckte jag plötsligt Anna och hennes man så jag dundrade såklart fram och
frågade om inte en Enköpingsbo kunde få en idolbild med henne :) Det gick bra och vi småpratade en stund och
hon var verkligen trevlig, precis som Olof och Hasse :)

Dags för fotboll igen, Tyskland-Ghana. Vi hittade en liten bar i ett gathörn som dukade upp ett plastbord till oss
framför tv´n och efter en stund kom tre svenskar till och slog sig ner. Trevligt att träffa landsmän sådär, de var lite
trötta efter en bussfärd från Sao Paulo till Rio. Vädret i Rio var lite svalare än under början av resan så nu kunde
jag äntligen strosa runt utan att svettas.
På kvällen minglade vi runt i folkvimlet i Lapa. Vi satt bl.a. i Selaron Steps och njöt av det lugna tempot där.

22/6:
Resedag igen. Vi gjorde en shoppingrunda och fyllde på väskorna med fler tröjor och när vi vägde in väskorna på
flygplatsen så blev det 22.8-9 i kg till mig mot Bengt.... Vad tusan hade jag packat....
Vi kom fram till Belo Horizonte på eftermiddagen och checkade in på hotellet i stadsdelen Savassi.
På 14e våningen möttes vi av ett riktigt lyxigt boende med en tvårummare, varsin tv och balkong med utsikt över
poolen och staden :) Vi hade hamnat i festkvarteret Savassi där det var uppdukat för VM-fest. Flera gator var
avspärrade och fyllda med uteserveringar, scener och storbildsskärmar. Vi minglade runt och kände på stämningen
och njöt som vanligt av VM-känslan.

23/6:
Efter att ha vandrat runt i värmen på stan och blivit lagom svettiga så var det äntligen dags för poolbad. Det är så
skönt med lite bad och avkoppling ibland, blev lite för lite sådant på resan. Redan strax innan klockan 13 var det
dags igen att hitta ett lunchställe som visade dagens första match. Det var inte så svårt att finna en tv i Savassi så
vi slog oss ner, åt god mat och tittade på fotboll tills våra vänner Henrik och Oscar kom på besök.
De hade en helt otrolig VM-resa från första till sista matchen så det var kul att höra vad de varit med om hittills
på resan. På eftermiddagen var det dags för Brasiliens sista gruppspelsmatch så vi fyra svenskar tog plats framför
en uteservering där vi så brassarna ta sig an Kamerun. Hela gatan var fylld med fans så det blev ett gigantiskt
jubel när Brasilien gjorde 1-0. Alla brassarna hade självklart sina gula matchtröjor på sig så det såg ut som ett stort
gult böljande hav. Havet låg lite mer spegelblankt och stilla när Kamerun kvitterade till 1-1.
Till sist så kom Brasilien igång och vann matchen säkert vilket betydde att de skulle spela sin åttondelsfinal i
Belo Horizonte, något som fick Oscar och Henrik att jubla eftersom de hade biljetter till den matchen.
Det visade sig senare att det skulle bli en klassisk match...

Resten av kvällen firade vi med de brasilianska fansen och det var en sagolik stämning. Trummor, samba, dans och
jubel i varenda gathörn, vilken upplevelse att få vara på plats i Sydamerika :)

24/6:
Dags för match igen, Costa Rica-England. Jag inledde självklart dagen med att ligga vid poolen i 1,5 timme men
sedan var det dags att ta sig till arenan. Henrik och Oscar hade varit till arenan tidigare under resan så de kunde
guida oss till rätt buss och sedan var det bara att följa med folkmassan i värmen.
Matchen gick redan klockan 13 på dagen så det var otroligt varmt, vi hade som tur var bra platser i skuggan vid ena
hörnflaggan, åttonde raden. Stämningen på arenan var självklart bra, engelsmännen sjöng så gott de orkade i
solen, även om de redan var utslagna efter de två första matcherna.
Matchen var dock inte så kul, ett riktigt sömnpiller som slutade 0-0. Costa Ricas fans firade för fullt då de oväntat
gick vidare till slutspel trots att de hade Uruguay, England och Italien i samma grupp.

På kvällen var Savassi fullt av fans från Costa Rica, Colombia och England, alla sjöng tillsammans och det var en
härlig atmosfär i kvarteren. När vi gick och la oss för att sova på natten så ekade fortfarande fansens sånger
utanför och för mig var det ren VM-magi :)

25/6:
Lönings och resdag igen. Vi skulle tillbaka till Rio och på Belo Horizontes flygplats träffade jag SVT´s kommentatorer
Glenn Strömberg och Chris Härenstam. De var på väg mot Maracana för att kommentera Equador-Frankrike.
De hade direktflyg medan vi hade en tråkig mellanlandning i Sao Paulo. Inflygningen dit var faktiskt en upplevelse.
Jag har nog aldrig sett en större stad från ovan...man såg bara skyskrapor, inget slut...

I Rio checkade vi in på Carioca hotell i Lapa. Vi fick ett fint trippelrum och hotellet låg bra till, nära bargatan, men
hotellets wifi var väldigt dåligt... Ilandsproblem, men när man har betalat för det så vill man ju att det fungerar.
Kvällen spenderades i Selaron-trappan där vi njöt som vanligt av den avslappnade atmosfären.

26/6:
Jag gjorde klart för Bengt att kommande dag tänkte jag bada så ville han se någon sevärdhet så var det bara att välja.
Då blev det ett besök i Botaniska trädgården där jag fick stilla mitt behov av att vandra bland palmer...
Där fanns såklart massor av olika växter men även sköldpaddor, fiskar och apor. Parken var väldigt imponerande
och väl värd ett besök om man åker till Rio de Janeiro.
USA-Tyskland spelade klockan 13 så vi hyrde varsin brasse-stol och satte oss utanför FIFA Fan Fest.
Vi satt utanför området vid vattnet så vi såg tv´n perfekt samtidigt som vi kunde njuta av vågornas ljud då de rullade
in på stranden tio meter ifrån oss. Gissa om vi njöt där i solen samtidigt som vi visste att det var uselt väder hemma.
Tyskland vann med 1-0 mot ett väl kämpande USA. Båda lagen gick vidare från gruppspelet så deras fans på
Copacabana var glada och firade framgången.

När jag kollade min mail på hotellet så såg jag att jag hade vunnit över 5000 kronor på Bomben, ett spel där man
ska tippa slutresultatet i flera matcher så det var bara att ladda plånboken med reals för vinsten skulle såklart
firas i Lapa. En kompis hade anlänt till Rio så vi bestämde träff med honom och hans två reskamrater.
På en uteservering i Lapa så hittade vi Peter, Micke och Emil och jag beställde in en flaska bubbel för att fira dagens
fina tipsvinst. Grabbarna blev förvånade men självklart glada så där satt vi Rio och skålade tillsammans, härligt!!!
Jag och Bengt tog med killarna till Selaron-trappan och sedan blev det även ett besök på Carioca da gema.
Det var killarnas första besök i stadsdelen Lapa och de älskade upplevelsen, mycket bättre än Copacabana.

27/6:
Enda dagen då det enbart blev sol och bad, underbart!! Vi tog plats på Copacabana och äntligen fick jag bada på
denna mytomspunna strand :) Det var fullt med folk och fotbollsfans från hela världen.
Jag hade läst att solnedgången vid Ipanemas strand ska vara så vacker att åskådarna applåderar den så vi gick
dit för att se om det stämde. Det var gott om folk på den lilla klippan där man ser ut över hela Ipanema och när
sedan solen gick ner bakom bergen så applåderade faktiskt alla människor på klippan. Det VAR magiskt så det
var en bra avslutning på den dagen!!

På kvällen minglade vi tillsammans med min kompis Peter i Lapa. Vi testade på gatuståndens Caipirinhas, korvar,
mojitos och köttspett. Det var massor av folk ute på stan och polisen hade besvär att hålla gatan fri för biltrafiken.
Vilket underbart myller av glada människor som festade i och utanför barerna.

28/6:
Nu var det dags för Brasilien att spela åttondelsfinal mot Chile. Vi tog oss ner till Copacabana och satte oss på
stranden utanför FIFA FAN FEST. Där var redan tusentals andra fans och det blev trångt ju närmare avspark
vi kom. Total VM-magi när jublet steg då matchen sparkades igång. Det var människor överallt, jag kunde inte se
slutet på folkmassan och nu började VM på riktigt för brasilianarna. Överallt såldes sprit, öl, läsk, grillade ostar och
kött. Det var ett party som nådde kokpunkten då Brasilien gjorde 1-0. Himlen fylldes av fyrverkerier, ölburkar och
limeskivor som flög åt alla håll. En stund senare gjorde Chile 1-1 och deras fans som stod bredvid oss gick
fullständigt bananas hahaha :)
Ställningen 1-1 stod sig hela matchen ut och i förlängningens slut så sköt Chile ett stenhårt skott i ribban.
Där kunde Brasiliens VM ha tagit slut men de fick chansen att gå vidare på straffar.
När straffläggningen inleddes så hade jag gåshud över hela kroppen. Min armar knottras igen när jag skriver detta...
Det var så magiskt att stå på Copacabana och uppleva spänningen då hemmalaget inledde straffläggningen med att
göra mål. Sedan följde ett gastkramande drama. Inför sista omgången stod det 2-2 i straffar och Neymar gick fram
till straffpunkten framför en gul vägg av fans på läktaren. Han visade inga nerver och gjorde mål vilket betydde
att Chiles nästa straff måste gå i mål. Den gick stenhårt i stolpen...och ut...

Jublet visste inga gränser, total eufori på beachen!! Jag är så lycklig över att ha fått uppleva den stunden just där och
då när Brasilien i ett klassiskt drama gick vidare i sitt hemma-vm. Det går knappt att beskriva hur glada och lättade
alla fans var på Copacabana. Chilenarnas Chi Chi Chi le le le, viva Chile hade tystnat och nu hördes bara trummor
och sambatoner längs stranden.
Colombia-Uruguay var dagens andra åttondelsfinal och den vanns av Colombia med 2-0. Suarez som är Uruguays
stora stjärna hade tidigare i veckan skickats hem efter att ha bitit en motståndare och fått fyra månaders avstängning.
Den avstängningen kändes nog i Uruguays lag och de hade inte en chans mot Colombia.

På kvällen firade fansen ordentligt i Lapa och vi gick som vanligt runt och njöt av stämningen, livsnjutare :)

29/6:
Hemresa. Jag tog en sista vända till Copacabana som myllrade av folk som var ute på träningsrundor.
Det ska jag börja med när jag kommer hem tänkte jag...
Vemodet rann över mig då jag tog farväl av Rio de Janeiro och åkte till flygplatsen.
Vilken otrolig resa vi hade varit med om, once in a lifetime!!!!