CL-finalen Madrid 2019 

Liverpool-Tottenham Champions Leaguefinalen 2019

 

Drömmen om att se Liverpool vinna en final live lever vidare efter finalförlusten mot Real Madrid i Kiev 2018.
2019 gick Liverpool som tåget i Champions league igen och jag chansade tidigt att boka flyg till finalstaden Madrid.
I semifinalen spelade Liverpool mot Barcelona och i den första matchen i Spanien så förlorade engelsmännen med hela 3-0. Skulle det gå att vända hemma på Anfield. Jag var rejält nedslagen inför returen..
Men hemma på Anfield stod Liverpool för en av de mäktigaste vändningarna i turneringens historia. Man krossade Barcelona med 4-0 och blev klara för den andra raka finalen på två år!

Tyvärr var det omöjligt att få tag på en biljett innan resan så jag åkte ner till Spanien på chans...

Resedagbok:

31/5:
Arlanda-Frankfurt-Madrid. Jag anlände till ett varmt Madrid och tog en taxi till stadsdelen där vi hade bokat ett rum i ett hus. Jag var lite för tidig så jag fick vänta på Rose i 1,5 timme innan hon dök upp med nyckeln. I huset fanns det flera rum som var uthyrda till ungdomar så det var gott om folk. Jag fick rummet med uteplats i trädgården och förväntasfull gick jag ut till poolen och tittade... tom, besviken...
Men jag var ju i Spanien och solen stekte så jag drog fram en solstol och brände på ordentligt med vattenspridaren som enda svalka. På kvällen var jag trött av värmen och resan så det blev en enkel middag på Burger king zzz

1/6:
Under natten kom mitt resesällskap, Andy och hans son. Vi gick ut och åt frukost längs gatan och diskuterade dagens upplägg. De hade biljetter men inte jag. Kändes lite uppgivet med tanke på ockerpriserna som var.
Andy och sonen drog iväg för att hämta biljetter medan jag valde solstolen igen. 32 grader varmt så varför inte passa på att njuta lite av weekendsemestern.
Medan husets ungdomar förberedde en trädgårdsfest så bytte jag om till finalklädsel och åkte ner på stan där det var matchuppvärmning på Avenida Felipe II. 40-50 000 rödklädda Liverpoolfans sjöng svettiga för full hals.
Det var så mäktigt att se förväntningarna i allas ögon. Efter den tuffa Barcelonafighten så kändes det mycket enklare nu i finalen mot Tottenham som inte hade imponerat på någon de senaste veckorna.

Åkte vidare till arenan och led av värmen, svetten rann längs hela kroppen då jag kollade biljettläget.
Det verkade kört, såg inte ens någon som sålde... Jag ställde mig en bit ifrån arenan med min lilla lapp där det stod att jag sökte en biljett. Jag fick ett fåtal napp men de var alldeles för dyra eller falska...
När matchstart närmade sig så var jag förtvivlat uppgiven... skulle jag vara så nära men ändå missa chansen igen att få uppleva en finalvinst live? Träffade en kille från Los Angeles som hade köpt en biljett till sin bror. Nu hade han 25 000 kronor kvar till att köpa en egen biljett. Tiden gick och Salah gjorde ett noll på straff, det hördes ut till oss... Varken killen från LA eller jag lyckades hitta någon biljett under 30 000kr !!!!
Till sist gav vi upp och gick till en bar där vi kunde se matchen från gatan. Där var massor av andra fans som också misslyckats med att komma in. Stämningen var hög men jag var så oerhört besviken att jag jublade knappt när Liverpool enkelt vann finalen. Amerikanen ville bjuda på segerdrinkar men jag var trött och besviken.

Jag började gå hemåt och råkade hitta rätt busshållplats så det blev en smidig hemresa till huset, nästan... När jag klev av bussen så möttes jag av tusentals Tottenhamfans. Som tur var så hade jag en långärmad tröja med mig så jag kunde dölja min Liverpooltröja....
Väl hemma i huset så var det omöjligt att somna, ungdomarna hade fest och tankarna om finalen malde...

2/6:
Det blev kanske 2 timmars sömn innan det var dags att kliva upp 03 för att ta sig till flygplatsen.
Där fanns massor av utslagna fans men det var inga oroligheter mellan de båda lagens supportrar.
I Frankfurt hade jag NIO timmars mellanlandning, var helt svimfärdig!!!
20:00 var jag äntligen hemma! Vi hade vunnit Champions league, Liverpool!! Men det var en bitter eftersmak...
 

© Magnus Legnerfält 2019